by Editor | May 14, 2024 | Nyheter
T v – Benny Wallin, ansvarig för utbildnings- och rekryteringsfrågor på Svenska Fordonsbranschen.
Från och med nästa år får branschen nya och bättre möjligheter att påverka gymnasieskolans fordonsutbildning. Vi bad Svenska Fordonsbranschens utbildningsansvarige Benny Wallin förklara hur.
2025 sker en stor förändring av gymnasieskolan, för då sjösätter Skolverket ”GY25” som bland annat innebär att ett nytt betygssystem införs. Det och flera andra nyheter i GY25 ger fordonsbranschen och dess arbetsgivare flera nya verktyg för att vara med och påverka innehållet och inriktningen på gymnasieskolans fordonsutbildning.
Här går Benny Wallin, som arbetar med utbildnings- och rekryteringsfrågor hos Svenska Fordonsbranschen igenom de viktiga förändringarna med GY25 som branschen bör känna till:
Tydligare redovisning av elevens kunskaper
– Med GY25 får arbetsgivaren mycket större möjligheter än idag att få en bild av kunskaperna inom de olika ämnesområdena hos den de vill anställa genom att titta på betygen. Det nya betygssystemet ger betyg för varje ämne istället för varje kurs, som dagens betygssystem.
I GY25 är varje ämne som betygsätts också mera specificerat än idag, då varje betyg spänner över fler områden.
Ökade möjligheter för företag att påverka fordonsutbildningen
En annan förbättring med GY25 är att företag som är intresserade av att jobba med skolan har en konkret möjlighet att påverka utbildningen och skolan utifrån sina intressen och inriktning.
Och hur har man som arbetsgivare konkret möjlighet att påverka skolan och fordonsutbildningen?
– Genom att delta i ett lokalt programråd.
Och vad är ett lokalt programråd?
– Det är ett samverkansforum på lokal eller regional nivån mellan skolan och branschen, där företrädare från skolan och från företag i branschen i det aktuella området diskuterar och samverkar för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att få eleven rustad och utbildad för jobb i branschen. Här får skola och arbetsplats veta vad som gäller och stöd för hur man tillsammans kan arbeta med programråd och yrkesråd.
På vilka fler sätt kan arbetsgivaren påverka fordonsutbildningen?
– Det kan till exempel vara att man som företag är auktoriserad eller specialiserad på något eller några bilmärken och då ger GY25 möjligheten för företaget att stötta skolan i att utbilda i exempelvis ämnet fordonselektronik på det eller de bilmärken man är specialiserade på.
Lättare kvalificera sig för vidareutbildning
Med GY25 kommer den som slutför gymnasieskolans fordonsutbildning med godkända betyg att få allmän behörighet till vidare studier vid högskola eller universitet. Idag måste gymnasieeleven välja till möjligheten att via utökade studier få allmän behörighet. Därför ökar också fordonsutbildningens omfattning från nuvarande totalt 2500 gymnasiepoäng till 2800 gymnasiepoäng, vilket innebär att det med GY25 tillkommer över 250 undervisningstimmar.
Branschen ska rapportera sina behov regelbundet
Med GY25 kommer Skolverket varannat år att förse branschen med så kallade ”regionala planeringsunderlag”, som innehåller statistik och prognoser över bland annat utexaminerade gymnasieelevers etablering på arbetsmarknaden, elevkullar på landets alla gymnasieutbildningar och de berörda branschernas behov av arbetskraft.
Underlaget till de regionala planeringsunderlagen får Skolverket genom att begära in statistik och uppskattningar från branschen och branschföretag.
– Det här är också en jättechans för oss i branschen att påverka och förbättra fordonsutbildningen, och samtidigt att genom att ta del av de regionala planeringsunderlagen också få en bättre överblick och planeringshorisont.
Ett första regionalt planeringsunderlag skickades ut av Skolverket 2023.
Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46 (0)70 334 50 09
by Editor | May 14, 2024 | Nyheter
Mercedes EQS 580 Premium – en av de allra exklusivaste elbilsmodelerna i Mercedes-Benz produktutbud. Foto: Magnus Bengtsson
KRÖNIKA: Om några år – kommer det finnas reservdelar till en fem år gammal BYD, Nio eller Zeekr? Det frågar sig Magnus Bengtsson – auktoriserad bilvärderare, entusiastbilhandlare och bilförmedlare i sin branschspaning om reservdelar till nyare bilar av nya och udda bilmärken.
Jag har ägnat några veckor med en 12 månader gammal och 2000 mil körd eldriven Mercedes-Benz – en EQS 580 Premium – som nu är till salu. Nypriset ligger på 1.850.000 kronor och bilens pris nu har jag satt till 1.050.000 SEK.
EQS är en fantastisk bil, kanske världens just nu mest avancerade bil från ett välkänt varumärke – men 800.000 kronor under nypriset. Är EQS ett bra eller dåligt köp? Rysk roulette eller klipp?
Utvecklingen av nya bilar går snabbt, nya modeller och fabrikat pumpas ut på marknaden, inte minst från Kina. Men en fråga som lätt glöms bort i sammanhanget tycker jag är – kommer det finnas reservdelar till alla dessa nya bilmodeller?
Ta Corona som exempel där vi tydligt blev medvetna om vad som händer när leveranskedjor från andra sidan jordklotet störs och delar tillverkas av fristående tillverkare med andra marknader i fokus där marginalen är bättre. Nya komponenter tas samtidigt fram i snabb takt till nya produkter. Detta innebär samtidigt, och oundvikligen att gamla konstruktioner och komponenter försvinner från marknaden i samma takt.
Medan biltillverkarna tidigare lade ner miljarder i utveckling på en ny motormodell har det idag blivit snabbare, enklare och billigare att få produkten från ritbordet till färdig modell. Om vi tittar på en bil idag, till exempel en 6 år gammal bil (årsmodell 2018) så är den en konstruktion som är framtagen av en underleverantör några år tidigare. Kommer den kunna ersättas i framtiden? Jag tror att få biltillverkare ger en underleverantör i uppdrag att göra om konstruktionen från förr, förnya certifieringen och kvalitetssäkringen av en gammal modul. Detta för att tillfredsställa ett fåtal kunder till en utgången modell. Jämför med dagens intresse runt en IPhone 7 eller en 6 år gammal tv eller tvättmaskin.
En gammal modul som inte längre finns som reservdel och som har ersatts av en ny som har andra troligtvis bättre prestanda, ny omprogrammering för att säkerställa att den då ska vara kompatibel med omkringliggande ny utrustning.
Det finns en bortre gräns för hur länge reservdelar behålls, och detta är normalt sett cirka 7 år från en modellserie slutat. Efter det börjar reservdelarna snabbt försvinna. Det första som ryker är motordetaljer, inredningsdetaljer, och sedan elektronik. Och när databoxar, kabelstammar och karossdelar är borta så är det sannolikt slutkört med din bil.
Magnus Bengtsson har över 30 års erfarenhet från bilhandeln, som bl a landschef, och är idag verksam som auktoriserad bilvärderare, entusiastbilhandlare och bilförmedlare i egna företaget Bengtsson Bil Premium Selection.
Nu ser vi ett stort inflöde av asiatiska bilmärken i Sverige. Det är bra med ökad konkurrens och prispressen som följer i dess spår, men kommer den idag stora majoritet av alla nya märken som har extremt låga försäljningsvolymer att finnas kvar på Sverige- eller ens Europamarknaden om 6-7 år? Hur ska det kunna löna sig att sätta upp reservdelslager i Sverige för ett bilmärke som bara säljer ett hundratal bilar per år.? När tillverkarna tröttnar på en liten marknad i norr – vad händer då? Kundtjänst online någonstans i Europa?
Och när en bil av något av alla dessa okända bilmärken i marknadens marginal krockar på en svensk väg – hur stor lär då inte risken vara att bilen tvingas skrotas för att det inte går att få fram komponenter som datamoduler, delar, airbags, styrdon och så vidare?
Det är nog klokt att tänka minst ett varv innan du köper eller leasar en sprillans ny bil av det nya kinesiska, vietnamesiska eller annat nytt exotiskt märke privat eller till firman.
Av Magnus Bengtsson
+46 (0)70 958 09 11
mb@bengtssonbil.se
by Editor | May 13, 2024 | Nyheter
Jon Winding-Sørensen, journalist och redaktör på norska Bilforlaget. Vi träffade honom på Automechanikas presentation i Stockholm av kommande mässa i höst. Foto: Pierre Kjellin
Han har besökt samtliga Automechanika-mässor sedan starten 1971. Vi bad 82-årige Oslo-bon och mångårige journalisten Jon Winding-Sørensen blicka tillbaka på sina Automechanika-upplevelser och ge lite mässbesökartips.
När Automechanika slog upp portarna för första gången 1971 jobbade den norske journalisten Jon Winding-Sørensen för den norska branschtidningen Moderne Transport. Han hade stor frihet att resa och besöka olika mässor i sitt jobb med tidningen – en förmån han alltid utnyttjat.
Automechanikas premiär 1971 hade ett synnerligen blygsamt omfång, minns Jon:
– Som jag minns det hade mässan två hallar. Det var den tyska industrin som var där och ställde ut – Bosch, Hella, Gedore bland andra.
Jon Winding-Sørensen besökte även den andra Automechanika-mässan, som ägde rum redan året efter. Och han märkte en stor skillnad:
– Den mässan blev mycket större. Det var en mera strukturerad mässa, de hade ju upptäckt att det fanns en efterfrågan på en sådan här typ av branschmässa.
Läs om Automechanikas historia HÄR
En stor skillnad mellan det första årtiondets Automechanika-mässor och dagens tycker Jon är att de stora leverantörerna i branschen som Bosch och de andra stora drakarna då knappt var kända i konsumentledet – de syntes bara som ett litet namn i det finstilta vid sidan av de kända bilmärkenas logotyper.
Men det har ändrats en hel del sedan dess. Idag har de stora leverantörerna muskler och förmågan att sätta stort avtryck på Automechanika, tycker Jon.
Jon Winding-Sørensen har alltid varit en flitig besökare av de stora branschmässorna i fordonssektorn och han minns hur det blev lättare att få ihop planeringen när den stora bilmässan IAA i Frankfurt 19 delades upp i två mässor, då lastbilarna fick en egen mässa – IAA Transportation, som ägde rum i anslutning till Automechanika:
– Så då blev det så att ena året var det bilutställningen (IAA Mobility) och året efter åkte jag på lastbilsmässan och då kunde jag kombinera den med ett besök på Automechanika innan jag åkte hem från Frankfurt, berättar Jon.
Vilken är då Jon Winding-Sørensens strategi när han ska bevaka en jättemässa som Automechanika?
– Jag försöker att först få en översikt över vad som händer på mässan och ha ett helikopterperspektiv – hålla koll på de stora ämnena och trenderna. Det går inte att dyka ner i alla ämnen och man hinner aldrig besöka alla mässhallar.
Dagens Automechanika, som det senaste decenniet haft kring 1000000 besökare eller mer, gör det utmanande att hitta boende i miljonstaden Frankfurt, intygar Jon Winding-Sørensen. Men tillägger att det inte nödvändigtvis var lättare inför de första mässorna:
– Det var ju inte det, för då var man tvungen att hitta allt – hotell, parkering, allmänna färdmedel – på egen hand. Det fanns inget internet eller Google Maps.
Samma sak var det med själva mässan innan internet och hemsidor fanns, påminner Jon:
Det var alltid en del överraskningar när man besökte Automechanika. Man var ju tvungen att gå runt i mässhallarna för att se vad de olika utställarna hade med sig och vad de hade för aktiviteter.
– Jag tycker Automechanika är en fantastisk mässa. Den handlar inte bara om att pusha för produkter utan även om värdeskapande – nya tekniklösningar, nya verktyg, affärsmodeller.
Läs om Automechanikas historia HÄR
av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46 (0)70 3345009
by Editor | May 13, 2024 | Nyheter
Training Partners anläggning i Arlanda Stad strax norr om Stockholm. Foto: Training Partner
En av Sveriges ledande aktörer inom certifiering ökar nu sin marknadsandel genom att förvärva en aktör i samma bransch.
Företaget Training Partner, med bas i Arlanda Stad norr om Stockholm, stärker nu sin position inom certifiering genom ett förvärv. Företaget har nyligen förvärvat Verkstad och Besiktningsteknik i Mälardalen AB (VBT AB) som har sin bas i Köping.
VBT är en etablerad aktör inom certifiering och kontroll i fordonsbranschen och är godkända att utföra årliga besiktningskontroller och stickprovskontroller för Godkänd Bilverkstad. Företaget certifierar även besiktningstekniker och kyltekniker. VBT har idag fyra anställda och omsatte 2023 cirka 9 miljoner kronor.
Förvärvet av VBT innebär att Training Partner stärker sin position inom certifiering.
FAKTA Training Partner
Omsatte cirka 105 miljoner kr 2023 och har ca 50 anställda. Företaget är ett av de ledande i Sverige inom utbildning för fordonsbranschen.
by Editor | May 13, 2024 | Reportage
DSG-växellåda hos Hellsten gears som packas och emballeras för transport till kund. Foto: Hellsten Gears
TEKNIK: De sitter i miljontals bilar och ger många verkstäder huvudbry. Vi har tittat närmare på ett av problemen som en av Sveriges främsta experter på växellådor stöter på när de jobbar med Volkswagen-koncernens DSG-växellådor, det vill säga dubbelkopplingsväxellådor.
Familjeföretaget Hellsten Gears (fd. Hellsten Växellådor) utanför Kungsbacka är idag Nordens största leverantör av fabriksrenoverade och begagnade växellådor och man erbjuder även utbildningar och teknisk support.
Därför är man på Hellsten Gears även väl bekant med många av de problem som verkstäder som ska åtgärda eller byta en växellåda stöter på. Ett av dessa problem är en begagnad DSG-låda som efter montering i bilen inte fungerar – trots att den har samma artikelnummer som bilens ursprungliga växellåda.
Ann-Sofie Skoglund, marknadskoordinator på Hellsten Gears – vad beror detta på?
– En DSG-låda, alltså ett enda artikelnummer, kan ha många olika typer av mjukvaruvariationer. Dessa variationer, och vilken som är rätt, beror på det specifika fordonets utrustning, till exempel om fordonet har startstopp-funktion, farthållare och så vidare. Så trots att det är samma bilmärke, modell, årsmodell och till och med – visuellt en likadan växellåda så behöver växellådans mjukvara ändå anpassas efter det specifika fordonets exakta utrustningsspecifikation.
Går det för en verkstad som köper en begagnad växellåda att undvika risken för att råka ut för detta, eller är det en risk man får räkna med?
– Undvika risken gör man enklast genom att direkt vända sig till en specialist på växellådor. Om man till exempel vänder sig till oss så säkerställer att rätt mjukvara är inprogrammerad när vi levererar ut växellådan till kunden, vilket innebär att växellådan är monteringsklar när den når verkstaden.
Vad är det som ni som växellådsspecialist gör för åtgärder som inte de flesta fordonsverkstäder gör?
– Vi kan till exempel ta en växellåda som inte fungerar med det specifika fordonet och programmera in mjukvaran som krävs så att fordonet fungerar. Det är en helt unik tjänst som vi är mycket stolta över. Om en verkstad har råkat köpa en begagnad DSG-låda med fel mjukvara från någon annan kan vi assistera med omprogrammering så att växellådan fungerar med fordonet.
Har ni någon uppfattning om hur vanligt dylika exempel är i branschen?
– Vi har inga exakta siffror, men baserat på information från vår säljavdelning och teknisk support så förekommer det ärenden varje vecka. Vanligtvis har verkstaden eller företaget letat begagnat på egen hand. Vi har under många år bedrivit en utbildningskampanj om DSG-växellådor och vi tycker nog att majoriteten av kunder har tagit till sig av den informationen och vänder sig därför oftast direkt till oss för att köpa fabriksrenoverade eller begagnade DSG-växellådor.
Hellsten Gears säljer även växellådsverktyg och vad få antagligen vet är att er grundare Ola Hellsten en gång i tiden utvecklade ett eget kopplingsverktyg.
– Ja, det stämmer. När Ola blev trött på att det inte fanns något verktyg som gjorde jobbet enkelt uppfann han ett verktyg som fungerade som han ville. Idag säljer Hellsten Gears verktygen, och kunderna som är intresserade av detta är ju normalt våra vanliga kunder som jobbar mycket med växellådor och kopplingar. Det finns faktiskt kunder över precis hela världen. Vi skeppade till exempel i väg ett kopplingsverktyg – ”Clutch Mounting Tool Kit” – till en verkstad i Sri Lanka i november och nyligen till både USA och Tyskland. Det är jättekul och ännu ett bevis på vår bredd som specialister på växellådor.
Kopplingsverktyget som Ola Hellsten uppfann ska visst vara väldigt lätt att använda?
– Ja, det är otroligt pedagogiskt och lätt att använda. Till och med jag har bytt koppling med hjälp av verktyget!
Fotnot: Hellsten Gears har jobbat med DSG-växellådor sedan 2007.
Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46 (0)70 3345009
