BILHISTORIA: Så minns vi Volvos första riktiga VW Golf-utmanare

Med modellserien V50/S40 som lanserades på Bologna Motorshow 2003 kom Volvo för första gången med en utmanare i det så kallade Golf-segmentet – premiumbilar i den mindre mellanklassen där VW:s Golf var klassledaren.  Kombin V50 och sedanen S40 bjöd på fin komfort, körglädje och framför allt hade den för första gången i Volvos historia ett brett utbud av både snåla och potenta bensin- och dieselmotorer – låt vara delvis med hjälp av köp av motorer från PSA-koncernen.

2006 toppade Volvo V50/S40-laget genom att på samma bottenplatta lansera kupén och cabrioleten C70 samt lilla tvådörrars kombisedanen C30.

Överlägset populärast på begagnatmarknaden har allt sedan dess varit kombin V50 med Volvos egenutvecklade 2,4 liter stora femcylindriga dieselmotor D5, som vid en uppgradering och downsizing blev 2,0 liter stora D4. En motor som i båda versionerna bjöd på fina prestanda och beskedlig bränsleförbrukning (ca 5,2–5,9 liter/mil).

Men med Volvos modellserie V50/S40/C30/C70 är det lite som med Volkswagen Passat. De är populära välutrustade premiumbilar med fin komfort och brett motorutbud – trots en bred palett av kvalitetsproblem och fel. Därför ligger priset på en välutrustad Volvo V50/S40/C30 med rätt motor och låga mil eller i riktigt bra skick ofta mellan 50000-100000 kronor eller ännu mer. För ett fint och svensksålt exemplar av cabrioleten C70 kan man ofta få betala 150000 kronor eller ännu mer.

I själva verket kan en Volvo V50/S40/C30/C70 – i synnerhet med Volvos egen dieselfemma under huven – vara en potentiell tickande bomb.

Här nedan följer några exempel på vanliga och ofta kostsamma fel och problem hos V50/S40/C30/C70-serien.

MOTORRAS
Med dieselfemman planterade Volvo tyvärr också några riktigt dyra problem som än idag gäckar och ruinerar många Volvo-ägare runt om i Europa.

Volvos raka dieselfemma var en av de modernaste dieselmotorerna när den lanserades, med commonrail-insprutning och ett jämförelsevis högt vridmoment i förhållande till motoreffekten. Motorn var också ganska snål.

Volvos konstruktörer gjorde dock minst ett oförlåtligt misstag (eller kanske besparing?): Kamremmen fick ett dåligt skydd. Det skyddande plasthöljet är snålt tilltaget och ger dåligt skydd. Det som gör det bristfälliga skyddet till ett problem är att den intilliggande drivremmen, som driver bland annat AC-kompressorn och generatorn, har en tendens att ibland bli utsliten i förtid – den fransar till exempel upp sig för att till slut hoppa av. Drivremmen kan också hoppa av på grund av att AC-kompressorn skär eller en spännrulle ger upp.

Det som då sker är att drivremmen trasslar in sig i kamremmen, vilken i sin tur hoppar av och då medför att ventilerna i topplocket krockar med kolven. Motorraset är ett faktum och i bästa fall behöver bara topplocket bytas, men oftast gör verkstaden ett byte av hela motorn. För bilägaren innebär det en kostnad på i lindrigaste fall omkring 40 000 kronor eller från i storleksordningen 100 000 kronor och uppåt om hela motorn byts.

Vi känner till ett fåtal fall där verkstaden (det vill säga antagligen Volvo Cars) tagit på sig hela reparationskostnaden eller gjort en överenskommelse med bilägaren, där verkstaden står för den större delen av reparationskostnaden. I samtliga fall har det rört sig om några år gamla bilar som väsentligt kortare än 20 000 mil.
Drabbade motorer:
Problemet med dåligt skyddad kamrem finns enligt M Sverige bara på Volvos femcylindriga dieselmotorfamilj, men vi har på Volvo-forumet Jag Rullar även hittat ett fåtal ägare till Volvo-bilar med den femcylindriga bensinmotorn som säger sig ha råkat ut för motorhaveri på grund av kamrem som lossnat. Volvos femcylindriga dieselmotorer återfinns i bilar från årsmodell 2001 och fram till 2017. De har sålts med beteckningarna D5, D4, D3, D6 (hybridmodell) och 2,4 D.

Hur förebyggs motorrasen enklast? Drivremmen bör kontrolleras vid varje service.

DIESELVÄRMARE KRÅNGLAR ELLER GÅR SÖNDER
Runt 2008-2009 hade fabriksmonterad dieselvärmare blivit mycket vanlig eller standardutrustning på Volvos dieselmodeller. På de flesta eller möjligen alla Volvomodeller där den sitter är värmaren utrustad med fjärrstart och två tidsinställningsmöjligheter. Valde man Volvos utrustningsvariant ”Volvo on call” kunde man dessutom starta värmaren genom att ringa till den – förutsatt att man betalade ett abonnemang.

Volvos dieselvärmare (så vitt vi vet var de på dieselmodellerna av märket Webasto) har dock en mycket stor benägenhet att krångla och gå sönder. Detta gäller i alla fall på Volvos modeller som lanserades under Ford-åren, det vill säga inte de modeller som lanserats från nya generationen XC90 och senare.

Problemet börjar inte sällan med att tidsinställningen slutar fungera. Det tycks i de flesta fall åtföljas av att värmaren slutar att fungera. Till Volvo-ägarens förtret är det sedan många år enbart de Volvo-auktoriserade som kan utföra reparationer av dieselvärmaren. Och de tar duktigt betalt. Prisuppgifter vi fått in från några olika Bilia-, Upplands Motor- och Volvo Bil-handlare runt om i landet (2022) var då från cirka 17 000 kronor och upp till cirka 22 000 kronor för en komplett reparation. Då byts hela dieselvärmaren enligt verkstädernas egna uppgifter ut mot en fabriksny.

Enligt såväl flera verkstäder som personal på Bilprovningen kan man som Volvo- ägare kallt räkna med att dieselvärmaren i nio fall av tio förr eller senare går sönder. Köper man en begagnad Volvo med dieselmotor och fabriksmonterad dieselvärmare bör man således kallt räkna med ett kommande värmarhaveri. Detta kan dessvärre även gälla om dieselvärmaren är bytt eller reparerad, och då speciellt om den är bytt mot en begagnad dieselvärmare.

STRÅLKASTARHUS SOM GÅR SÖNDER
Volvos modellserie V50/S40 efter faceliften 2008 har strålkastarhus som är förhållandevis enkla att demontera – man behöver bara dra ut en sprint och sedan försiktigt lyfta upp dem. De strålkastarhus som är fabriksutrustade med xenon-lampor tycks ha en skrämmande hög tendens att gå sönder, så tillvida att det blir mer eller mindre omöjligt att justera strålkastarinställningen. Det som händer är enligt flera verkstäder vi pratat med att det inte händer något när man justerar skruven för strålkastarinställningen – troligtvis för att en eller flera plastdetaljer blir utslitna eller går sönder.

En annan sak som kan krångla är kontakten till xenon-lampan, som kan bli utsliten. Detta visar sig genom att xenon-lampan glappar – fungerar ibland och ibland inte. Händiga verkstäder byter ut kontakten, men desto fler tycks ordinera byte av strålkastarhus. Och detta blir skrattretande dyrt. Vanliga prisuppgifter pekar på en materialkostnad på runt 8000 kronor eller mer per strålkastarhus.

KÄRVANDE DÖRRHANDTAG
Det börjar ofta med att det börjar gå trögt när man ska öppna dörren från utsidan – ofta framdörrarna. Problemet tycks uppträda främst när det är kallgrader. När dörrhandtaget varit trögt ett tag råkar man ofta ut för att det helt plötsligt inte går att öppna dörren. Handtaget går att röra som vanligt, men det tycks bli glapp i själva låsmekanismen. Problemet försvinner ofta när bilen blivit varm eller det är varmare ute, eller när man öppnat och stängt dörren några gånger.

Den enda permanenta lösningen är förstås att byta ut hela låsmekanismen i dörren – ett tidsödande jobb. Räkna med minst några tusenlappar per dörr. Problemet går ofta att lindra något genom att smörja upp låsmekanismen grundligt. Men problemet är ingalunda försvunnet.

GENERATORN GÅR SÖNDER
En generator bör hålla minst 20 000 mil. Det gör den ofta inte på Volvo V50/S40/C30/C70. Problemet är inget unikt för Volvo, men har man en bil med de större bensin- eller dieselmotorerna blir generatorbytet dyrt – räkna med cirka 6000–7000 kronor för en ny generator, arbete tillkommer.

HJULLAGER SOM GER UPP EFTER BARA 15 000 MIL
Hjullager som ger upp tidigt är för all del inget problem unikt för Volvo. Men adderat till alla de andra problemen här ovan blir det en tung börda. Ofta är det hjullagren fram som ger upp. För byte av båda hjullagren fram bör man räkna med i storleksordningen 3500-4000 kronor – innan inflationskrisen slog till bör nämnas.

STÖTDÄMPARE I BAKLUCKAN (V50)

Bakluckans båda stötdämpare kostar styvt tusenlappen att köpa och med montering kommer man med lite tur undan med under 2000 kronor. Inte mycket att gnälla över, kan tyckas. Om det inte vore för att det tenderar att hända efter 10 000-15 000 mil.

STÖTDÄMPARE BAK
Stötdämparna i bakvagnen tycks också lämna en del i övrigt att önska när det gäller kvaliteten, i alla fall på en och annan bil. Vi har stött på ett flertal fall med bilar utan dragkrok som behövt stötdämparbyte redan efter 10 000-15 000 mil. Det tråkiga är att dessa stötdämpare är hutlöst dyra om man har en Volvo V50/S40/C30/C70 med de stora bensin- eller dieselfemmorna. Då kan stötdämparna nämligen vara utrustade med lastavkännande nivåreglering och kostar runt 12 000 kronor styck. Om du tror att du kan fuska och byta till vanliga standarddämpare utan nivåreglering, som sitter på modellerna med mindre motor, så passar dessa tyvärr inte.

Av Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com
+46 (0)70 3345009